Helvete va gött! Vilken dag det har varit! Allt har fan gått perfekt, och allt pga av att jag ignorerat, inte lyssnat på, mina negativa tankar. Det känns så  jävla bra asså! Så jäkla synd att det börja regna nu, annars skulle jag toppat dagen med en löprunda eftersom jag äntligen är frisk efter 2 veckor. Allt har gått perfekt, lagat middag, kladdkaka, jobbat som fan, diskat, varit positiv!

Så bra, så bäst, hoppas alla har haft en lika bra superdag!   

Gud vad jag spelar mycket datorspel, nästan tragiskt ibland hur mycket, men det är ju så fantastiskt roligt, man får kontakt med folk( iaf i online spelen) och för en stund så kan man glömma att den riktiga världen är skit och bada i en värld där du är i kontroll av dit eget öde. Du kan va stor och mäktig, liten och klen, rik eller fattig, inget spelar roll för alla överlever och alla kan förändra sitt öde åt bägge håll.

Därför är jag nog i min virtuella värld lite väl mycket. Jag är helt enkelt rädd för världen, dels för att den är så orättvis, den är oräknelig och de goda segrar inte alltid, med andra ord, är det så konstigt att jag och många andra som inte  har utbildning, pengar, kontakter eller mod att ta till när världen pressar dig riktigt mycket att vi flyr eller knäcks, nej, det tycker jag inte, inte för att man ska ge upp, man ska alltid kämpa tills sista energignuttan, men många gånger får den virtuella världen ta mycket stryck tycker jag, onödigt mycket, den är precis som allt annat, tv, böcker och musik, ett fantastiskt sett att slappna av om man tar den med måtta men ett gissel om det tar upp för mycket tid o tanke, och det kan den, för ibland känns den mer som den värld man vill leva i än den man lever i.

Varför det är så lätt o fassna, ja det säger sig själv med ovanstående text.

Tills nästa gång lyssna på, Thunderclap - Eskimo Joe

Idag är det lördag och jag har hela huset för mig själv. Som så många andra gånger men det är alltid skönt att få sköta sig själv och pyssla om sig utan någon annan tittar på.

Idag har det varit frukost och mera Wow, äntligen lvl 40, sedan serier med tillhörande pop-corn och äpplejuice.

Nu ska jag nog gå ut o ta en titt på vädret och göra en liten walkabout, sedan blir det middagslagning, innanlår, riktiga potatisklyftor tillsammans med morotsklyftor, gjorda i ugn i ett hav av smör.

Hur kvällen ter sig vet jag inte än, blir antagligen mer datorspel eftersom vännerna är få här i min lilla håla.

På återseende, tills dess, kom igång med, Tiesto, Kaleidoscope

Jag älskar serier och det är svårt att hitta någon som inte följer en serie nuförtiden. Mina älsklingserier just nu är:

Spartacus, Blood and Sand

http://www.imdb.com/title/tt1442449/

House

http://www.imdb.com/title/tt0412142/

Supernatural

http://www.imdb.com/title/tt0460681/

Stargate Universe

http://www.imdb.com/title/tt1286039/

De är de som just nu går på tv, annars så har man ju så många serier som man tittat på genom åren som betytt mycket, speciellt, Dead Like Me, om ni någonsin får chansen, se den serien, den har allt skulle jag vilja säga.

Gav även en ny serie idag en chans, Caprica, stark story, bra skådespelare, alltid härligt med science-fiction men på tok för seg för min smak.

På återseende, tills dess, koppla av med Elation Station, Infected Mushroom

Såg ut att bli en fin start på Så ska det låta men så blev det en resa av promotion för båda sidornas respektive stjärnor, tarvligt tycker jag, de ska briljera med deras mångsidighet inte deras förmåga att sjunga deras egna låtar!

Nu blev ju mitt första inlägg väldigt negativt måhända men sådant är mitt dåtida liv. Nu är det ju dock så mycket bättre på alla sätt, så många rädslor och skit har övervunnits, men endå så har jag fortfarande en bit kvar och min domare inom mig dömmer mig fortfarande alldeles för hårt så det är svårt o njuta trots att jag just nu har det mycket bra.

Just nu bor jag hemma hos min far i mitt och hans barndoms hus, en ganska stor villa, där jag har nästan har min egen våning för mig själv, plus allt som man kan tyckas behöva för att överleva i vårat i(t)land. Ingen överklass men här är jag trygg och det är skönt. Min far är även så grym att han förser en lite svåranställd person som mig själv med arbete under dagarna så jag också kan komma framåt här i livet, så att jag kan träna på att va jag, så att jag kan ha mina tankar annat än på min problem och tom tjäna en liten slant på sidan.

Tack pappa!

Ikväll är det fredagsmys, först är det, Så ska det låta och sedan Skavlan, de och lite varmglass med banan, sedan blir det lite nattsudd med mitt datorspel, World of Warcraft, samt energidryck och popcorn.

Verkar som det kommer bli en bra kväll/natt.

På återseende, tills dess peppa med : Jem - Once in every lifetime

Jag är en människa med en god och en ond sida, precis som vem som helst antar jag, men i min värld(huvud) så har alltid den mörka sidan härskat. Inte så att jag varit elak mot andra personer, bara mot mig själv, även om man ibland gör misstag precis som man gör.  Så länge har den haft ett järngrepp om mina handlingar och självkänsla(vilken självkänsla) att jag som 24-åring sitter framför min dator med en

halv-gymnasieutbildning, nästintill ingen jobb-erfarenhet och en helvetes låg självkänsla.

Men det där var väl inte så farligt tänker ni, pfft, jo om det var något annat som hindrat mig som pengar, intelligens, en person som jag kunde ta bort, eller ett ben som saknas så skulle det varit en enkel grej(inte för att något av det tidigare är något lätt att hantera men ur mitt perspektiv så skulle det var guld värd att kunna ta och visa det som gör ont och är svårt) att vända skutan och ro hem betygen, söka jobb febrilt, men just nu är det mig själv som hindrar mig. OCH HUR FAN TAR MAN KÅL PÅ SIG SJÄLV UTAN ATT TA KÅL PÅ SIG SJÄLV.

För så känns det nästan som, precis som jag vill byta kropp och själ, döda det skal jag sitter i och krypa in i något annat varmare, ett skal som fått uppleva komplimanger från sig själv, roliga upplevelser som inte är begravda under tjockt slam av självhat och tårar och känna energin som spritter ut i fingertopparna redo att röra på sig. 

Ett skal som är grönt, som inte haft en massa chanser som den missat som inte känner sig misslyckat.

Men det går inte, utan man får en mängd tid och skal, och det är upp till en själv vad man skall göra med den tiden och hur man skall forma skalet, det gäller bara att vara formbar.

På senare tid har det hänt mycket, och med senare tid menar jag de senaste 5 åren, kampen mot det mörka i mig har börjat, en lång och en väldigt kort relation har passerat, den första gav mig så mycket i alla spekterer av mitt liv, finns inte ord och hon var nog den mest kompletta människa som jag någonsin mött och det var mycket tråkigt att det inte höll, den andra en kort inspiration som gav mig mer insikt om vem jag är att världen inte är så skrämmande, men båda har jag kvar som vänner, känslor har vaknat, ögonen har öppnats, stängts och sedan öppnats igen för att kunna hantera den världen som den sett. Tankar har skapats tagits bort och skapats igen för att formas till något som jag kunnat behålla och stopppa in i det kärl som sakta har tagit form av en vacker självbild, något jag vill bära med mig och visa upp.

Terapi, massor av tårar, skratt, konfrontationer, tränning för kropp och själ, utmaningar stora och små, tankar 24/7 och press, massor, massor av press för tiden är knapp...

Hur som helst så var detta en liten inblick i mitt liv och de senaste kapitlen i det. Det kan synas som fullt normala tankar det som skrivs ovan men...låt mig säga såhär, innan du går utan för dörren nästa gång, byt ut självkänsla och trygghet att känna sig hemma någonstanns osv, mot rädsla och osäkerhet så får du i en inblick hur hela mitt liv har varit(o ja du går inte ut då). 

Nog av det förflutna, syftet med denna sida kommer bli att den kommer fungerar som ett utlopp för mina tankar, båda gamla och nya men mest nya, något som jag aldrig haft, alltid varit tyst förrutom med väldigt få personer.

Nä nu orkar jag inte skriva mer, men jag hoppas för den som läser att du kanske känner igen dig, kanske kommer det jag kommer att skriva hjälpa dig eller kanske inspirera dig, vem vet.

På återseende, till dess peppa med:  Metallica - Broken, Beat And Scarred